Mer information ― Svenska

Urticaria uppträder ofta med intensivt kliande upphöjda veck. Det åtföljs ibland av svullnad av de underliggande vävnaderna. Behandlingen innebär i första hand att undvika triggers, om de är kända. Första linjens medicinering inkluderar nyare antihistaminer, som kan justeras till högre doser vid behov. Andra mediciner som äldre antihistaminer, H2-blockerare, leukotrienreceptorantagonister, starkare antihistaminer och korta kurer med kortikosteroider kan läggas till som extra stöd. I fall där urtikaria kvarstår trots dessa åtgärder kan patienter remitteras till specialister för ytterligare behandlingar som omalizumab eller cyclosporine.
Urticaria commonly presents with intensely itchy raised welts. It is sometimes accompanied by swelling of the underlying tissues. Treatment primarily involves avoiding triggers, if known. First-line medication includes newer antihistamines, which can be adjusted to higher doses if needed. Other medications like older antihistamines, H2 blockers, leukotriene receptor antagonists, stronger antihistamines, and short courses of corticosteroids can be added as extra support. In cases where urticaria persists despite these measures, patients might be referred to specialists for additional therapies such as omalizumab or cyclosporine.

Denna recension beskriver de senaste riktlinjerna för behandling av urtikaria och ger nya förståelser av dess orsaker.
This review outlines the latest guidelines for treating urticaria and offers new understandings of its causes.

Second-generation H1-antihistamines (e.g., cetirizine, loratadine, fexofenadine), Omalizumab, Ciclosporin, and short courses only of systemic corticosteroids